Site logo
Dansk Svenska English Norsk Suomeksi Deutsch

Exempeltexter

Fritt val inom äldre- och handikappomsorg

En särskild utredare har utrett förutsättningarna för ökad valfrihet när det gäller vård, omsorg, stöd och service inklusive särskilt boende som ges till äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen. Utgångspunkten för utredarens förslag har varit att öka valfriheten och inflytandet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Förslagen ska främja en mångfald av utförare. I februari 2008 lämnade utredningen sitt betänkande "LOV att välja - Lag Om Valfrihetssystem".

Bakgrund 

Brukaren i fokus, maktförskjutning från politiker och tjänstemän till medborgare, ökad valfrihet och ökat inflytande, fler utförare och större mångfald. Det är utgångspunkterna i det betänkande som lämnats av Fritt val-utredningen. I uppdraget till utredningen har legat att utreda förutsättningarna för att ge äldre och personer med funktionsnedsättning en utökad möjlighet att välja utförare av socialtjänstinsatser. Ett skäl till utredningen var det oklara rättsläget hur valfrihetsmodeller förhåller sig till upphandlingslagstiftningen.

Utredningens förslag

Utredaren föreslår att en ny lag, lag om valfrihetssystem, LOV, införs. Lagen är tänkt att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill överlåta valet av utförare av vård- och omsorgstjänster till brukaren/invånaren. Den föreslagna lagen är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling, LOU, och kan tillämpas på handikapp- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvårdstjänster.
I betänkandet föreslås att den nya lagen innehåller regler om att en myndighet som vill tillämpa lagen löpande måste annonsera i en ny nationell databas för valfrihetssystem. Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som utförare. Alla utförare som ansökt om att få vara med i ett valfrihetssystem och som uppfyller de fastställda kraven godkänns. Den föreslagna lagen bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan utförarna.
Enligt lagförslaget ansvarar kommunen/landstinget för att brukaren/invånarna får fullödig information om samtliga utförare som brukaren kan välja emellan. För personer som inte själva har förmåga eller vill välja ska det finnas ett ickevalsalternativ.
Förslaget är på remiss hos 109 remissinstanser. Remisstiden löper till den 26 maj 2008.

Stimulansmedel till kommunerna

Regeringen vill underlätta övergången till ett system med ökad valfrihet och mångfald inom äldre- och handikappomsorgen och beslutade i april 2008 att fördela 280 miljoner kronor i bidrag för att kommunerna ska kunna förbereda sig på ett valfrihetssystem. Stimulansmedlen ska användas till konkreta åtgärder för att förbereda genomförandet i kommunerna.
Socialstyrelsen har uppdraget att för år 2008 besluta om och fördela medlen. Socialstyrelsen får också i uppdrag att på nationell nivå genomföra en uppföljning av utvecklingen när det gäller användandet av valfrihetssystem.

Exempel om Dyslexi (från Wikipedia):

Dyslexi eller specifika läs- och skrivsvårigheter är ett varaktigt funktionshinder som innebär svårigheter med att läsa och skriva. Funktionshindret beror på en störning i vissa språkliga funktioner som hindrar automatisering av ordavkodningen. Dyslexi är inte relaterad till intelligensnivå. Dyslexi omfattar vidare inte läshinder som orsakas av synproblem eller av brister i undervisning, sociala förhållanden, motivation eller intelligens.::

När undervisning i att läsa och skriva blev mer utbrett på 1800-talet uppmärksammades en störning som bara gick ut över läsning och skrivning. Man trodde då att problemet hängde ihop med förmågan att bearbeta synintryck och kallade det för ordblindhet. Vad dyslexi egentligen beror på är fortfarande omdiskuterat. Idag är forskarna dock relativt eniga om att dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, framför allt bearbetning av språkljud, som hindrar att ordavkodningen kan automatiseras. Några problem som ofta uppvisas i samband med dyslexi är diffusa föreställningar om ords ljudstruktur, oklar artikulation, brister i verbalt korttidsminne och långsam åtkomst till ordförrådet.

Ibland förekommer dyskalkyli, specifika räknesvårigheter, tillsammans med dyslexi.

Gränsdragningen mellan normal läsförmåga och läsproblem är ungefär lika godtycklig som gränsen mellan normalvikt och övervikt. Den är till stor del beroende av de krav som samhället ställer på individers läsförmåga. En vanlig uppskattning är att 4-8 procent av befolkningen har så stora svårigheter att läsa och skriva att de kan få en dyslexidiagnos. Fler män än kvinnor har specifika läs- och skrivsvårigheter. 

  

Voice ASP Sverige | 115 50 Stockholm | Tel 08 410 200 57 | Mobil 070-33 99957 | mayda@voiceasp.no